Alla vägar bär inte till Rom – en del bär till Torsby

De flesta drömmer om att flytta till Rom

Carolina Mosoni och Simone Donsante gjorde tvärtom – de lämnade den eviga staden för att börja om i Torsby. I februari 2025 gick flyttlasset från Italien till norra Värmland. Ett ovanligt val kanske, men för dem kändes det helt självklart.

– Vi ville ha ett enklare liv, närmare naturen, säger Carolina.

Från storstadspuls till småstadslugn

Carolina och Simone, båda från Italien, träffades på universitet i Rom när de utbildade sig till läkare. De insåg ganska snabbt att de delade en stark passion för norra Europa och speciellt Sverige. Efter ett antal resor, bland annat till Stockholm och Skåne, började ett frö gro om att starta ett nytt liv i ett nytt land. Det var redan 2021, men då fick de lugnt vänta tills Carolina var färdig med sin specialisering inom medicin.

– Vi började aktivt leta 2023 och hittade till slut ett rekryteringsföretag som kunde hjälpa oss. Man kunde välja mellan några olika länder i Europa och vi valde Sverige, berättar Carolina. Vi ville komma närmare naturen och arbeta på ett mindre sjukhus. Vi hade tröttnat på storstadslivet. Rom är fantastiskt, men vardagen är krånglig. Allt tar tid, säger Carolina.

De bestämde sig för att ta steget.

Språket – nyckeln in

För att få en tjänst i Sverige krävs språkkunskaper. Region Värmland stod för utbildningen, mot löftet om minst tre års arbete här. Bryter man kontraktet innan blir man återbetalningsskyldig. Carolina och Simone studerade först svenska i Italien och åkte sedan till Spanien i 10 veckor för en intensivkurs.

– Vi var en grupp på cirka tio läkare som kom från olika länder som studerade svenska tillsammans. Alla hade fått tjänster på olika orter runt om i Sverige, berättar Simone.

Carolina pratar redan flytande svenska och Simone är på god väg. På sjukhuset i Torsby får de mycket stöd med både språket och arbetsrutinerna.

– Vi har fått mycket hjälp av personalen. De ger oss gott om tid för inlärning och vi känner oss inte alls pressade att kunna allt på en gång, säger Carolina. Behöver man hjälp finns det alltid stöd och uppstår problem så hittar man lösningar. I Italien är det betydligt mer byråkrati. Patienter måste ge samtycke och skriva under precis allt och läkarna måste dokumentera allt själva. Här kan vi diktera och en administratör skriver ner – det är smidigt och ger oss mer tid med patienterna.

Ett nytt hem i hjärtat av Värmland

Carolina och Simone hyr just nu en lägenhet på Hotell Örnen, mitt i centrala Torsby, men funderar på att köpa hus i framtiden.

– Vi har fått mycket hjälp och stöd av Anders och Eva-Britt som driver Örnen och vi trivs väldigt bra här. Visst skulle det vara roligt med ett eget hus, men det får vänta. Först måste vi bestämma om vi vill bo i tätorten eller ute på landet, säger Simone.

Hittills har livet mest handlat om jobb och språk. Men nu börjar de se fram emot allt det andra.

– Första månaderna var vi helt slut på kvällarna. Nu vill vi upptäcka mer av livet utanför sjukhuset, säger Carolina. Simone vill börja fiska och jag längtar efter vintern och snön. Jag åkte utför som barn men vill prova längdskidor, så det ska jag göra i vinter.

Svensk vardag

Att lära känna bygden och människorna här är något båda ser fram emot. Genom en kollega fick de kontakt med en man från Italien som bor i Sunne, men annars tror de inte att det bor så många Italienare i området.

– Vi vill gärna lära känna svenskar och få veta mer om Sverige. Midsommar missade vi tyvärr, men det ser vi fram emot nästa år. Små grodorna har vi hört talas om och det vill vi ju prova, skrattar Carolina. Vi försöker också testa typiska svenska smaker. Jag tycker verkligen om alla kakor här – Hallongrottorna, mums! Sylten är också väldigt god, den innehåller mer frukt och bär än den i Italien.

– Och räkmackorna! fyller Simone i. De är goda.

Än så länge saknar de inte mycket från sitt hemland. De har redan planerat in en resa till Italien om några månader och några vänner har varit och hälsat på i Sverige.

– Vi har videosamtal med våra familjer och vänner, säger Carolina. Saknar vi något får vi det skickat med posten. Olivolja och Grana Padano har vi fått hit – det är så dyrt här.

”I Sverige är Simone ett tjejnamn”

Den största kulturkrocken hittills? Simones namn.

– I Italien är Simone ett vanligt killnamn. Här är det ett tjejnamn. Ibland tror patienter att de ska träffa en kvinnlig läkare och så kommer jag in. Men det har aldrig varit ett problem. Blir det för jobbigt får jag väl kalla mig Björn, säger han och skrattar.

– Vi skrev på ett kontrakt på tre år, men redan nu känns det som att vi vill stanna mycket längre, säger Carolina.

Alla vägar bär inte till Rom. Ibland leder de till Torsby – och för två läkare från Italien blev det början på ett nytt liv.